"Hon har ett sätt som får alla män att tro dom är i himmelen .."
Det är alltid tjejen på andra sidan gatan.
Det är aldrig jag.
Förut vill jag bara vara normal men nu vill jag så mkt mer.
Jag vill bli åtrådd.
Vet att det är skrattretande, det kommer liksom aldrig att hända.
Men jag kan inte låta bli att fortsätta hoppas, önska och försöka.
För om jag inte kämpar, då återstår bara att ge upp.
Och ge upp är lika med att dö för mig.
Jag kan inte, vill inte och vägrar och leva såhär.
Så det är antingen eller.
Väntar bara på den dagen jag kommer förstå på riktigt hur hopplöst
det är. Men än så länge är jag naiv. Än så länge
tuffar jag på. Den dagen den sorgen. Just nu kan jag
bara inte ge upp.
Kämpa på, ge inte upp...:)
usch, bilden på ansiktena gjorde mej verkligen deppig, är ju fan den oattraktiva, skulle så gärna vilja vara den snygga tjejen, den vackra, smala, men känns som om jag aldrig ens kommer bli det minsta normal(och det borde ju vara det jag kämpade efter inte att bli mer än det) men medans man kämpar så har man iaf ett mål och ibland känns det nästan som om det är möjligt...kram
Tycker faktiskt att den "oattraktiva" tjejen är söt hon med. Alla måste ju få se lite olika ut.
Jag blir jätteglad om jag en dag ser ut som henne :)
Ja visst är det skönt med ett mål, även om jag vet att jag inte kan hålla fast vid det för alltid.
