Nu har jag ätit okej i två veckor. Visst har jag fått i mig lite godis osv. Men har hållt mig på 1500 kcal eller mindre iaf 13 av 14 dagar skulle jag gissa på. Dessutom försöker jag träna några gånger i veckan. Detta kanske låter som en lätt utmaningen för andra där ute. Men att inte hetsa och bli besatt av mat. Utan bara "leva lagom", det är ovanligt för mig. Och fast det går bra bli jag lite tokig. Känner inte att jag gått ner ett gram ens! Dom första kilorna ska väl rasa av när man sköter sig? Känns mera som jag lagt på mig *snyft* Allt jag vill är ju att bli smal och där med sexig. Iaf sexigare. Vill ju och dansa! Känna hur höfterna rör sig i takt till musiken. Vara smidig utan fett som guppar omkring. Just keep it going I geuss. Att ge upp existerar ju inte.

Verkar som jag ska få hem mina älskade små pälsar igen. Livet kan verkligen vara underbart i mellan åt.

"Jag var sjutton år, sjutton år i staden ville inte va den som vart kvar" Så känner jag. Men jag är 20. Ska inte vara någon tonårs rebell nu. Aldrig vart det innan. Kan höra hur folk suckar och säger att jag utvecklats sent, att jag beter mig som en barnunge. Men orkar inte bry mig. Snart sticker jag. Försvinner jag och lever mitt liv precis som jag vill. Sen får det sluta bra... eller dåligt. Men det är min resa, och mitt liv, jag tänker leva det fullt ut.